Jämställda löner

Jämställdhetslagen skärptes den 1 januari 2001 med tydligare krav på kartläggningar och analyser av löner ur ett jämställdhetsperspektiv. Lagen blev bland annat tydligare i hur olika typer av befattningar ska jämföras för att kunna identifiera vilka arbeten som är likvärdiga.

I Västra Götalandsregionen nådde kvinnorna 73,7 procent av männens medellön år 2008, vilket är en ökning sedan 2000 med 3,2 procentenheter.

Jerker Eriksson om arbetet med jämställda löner

2002 startade projektet ”Lönekartläggning likvärdigt arbete” vars uppdrag var att välja en könsneutral systematisk metod för arbetsvärdering för att kunna klargöra vilka arbeten som är likvärdiga. Målet var att förvaltningarna därigenom skulle kunna uppfylla lagens krav på lönekartläggning och löneanalys för arbeten som betraktas som likvärdiga.

2003 upphandlades en webbaserad metod för gruppering av likvärdiga arbeten; BAS- befattnings- och arbetsvärderingssystem. Arbetet med att värdera och justera samtliga befattningar pågick under hela 2004 och delar av 2005. Det var ett omfattande arbete där också regionens cirka 1 900 chefer var involverade i att värdera sina befattningar.

När befattningsvärderingarna var klara påbörjades en kartläggning och en löneanalys av lönestrukturen för de yrkesgrupper som befunnits ha likvärdiga arbetsuppgifter. Enligt jämställdhetslagen ska löneskillnader som inte sakligt kan motiveras åtgärdas snarast möjligt och senast inom tre år.

I lönekartläggning och i löneanalysen konstaterades att vårdens yrkesgrupper och första linjens chefer i vården hade lägre medellöner än andra yrkesgrupper med likvärdiga arbetsuppgifter. Regionen beslutade 2006 att lönepolitiskt prioritera kvinnodominerade yrkesgrupper i vården med medellång högskoleutbildning och första linjens chefer i vården. Exempel på dessa prioriterade yrkesgrupper är sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och dietister. Målsättningen med prioriteringarna var att lönerna för dessa yrkesgrupper ska öka mer än för andra yrkesgrupper. Det konstaterades också att prioriteringarna rör stora yrkesgrupper och att kostnaden blir hög vilket medför att åtgärderna behöver sträcka sig över flera löneöversyner. I budget för planperioden 2007 – 2009 tillfördes hälso- och sjukvården 50 miljoner kronor per år för att undanröja strukturella löneskillnader.

Vid uppföljning har det visat sig att medellöneutvecklingen har varit högre för de prioriterade yrkesgrupperna än för övriga yrkesgrupper. Det tar dock tid att ändra den nuvarande lönestrukturen då den har byggts upp under många år. De 50 miljonerna har starkt bidragit till att vi nu börjat ta synbara steg mot att markant öka medellönerna för de prioriterade yrkesgrupperna.